Ville skriva. Kände att jag behövde det. Men nu när jag satte mig så vet jag inte riktigt vad jag ska skriva.. Vet inte hur jag ska sätta ord på allt. Finns lixom inga ord på det som händer.
Situationen som är nu är grotesk (om man kan säga så)
Maktlösheten är stor
o känslan smärtan o rädslan är enormt jobbig
Hela mitt/vårt liv har raserat. Kärleken är kvar (men var är den?)
pengar finns det inga
vårt hem är vår borg
Har fått svårt att umgås med folk
Svårt att slappna av
Didricq ska förmodligen flytta till sommaren (Vilket gör jävligt ont) Mathilda ska förhoppningsvis in på behandlingshem O Emilia har vi förhoppningsvis äntigen oxå hittat hjälp till
Annars är mitt/vårt liv såååå ruttet.. Medans pedofiljävlen bara går o har det bra.
-
4 kommentarer:
Lång hård kram.
Ord, ibland är de otillräckliga, ibland överflödiga....
Hoppas det är så som Du skriver att Dina "töser" äntligen får rätt hjälp!!
Hemskt när inte pengarna räcker till.
Kärleken får jag alltid en känsla av att det finns hos Dig och Er, genom det du skriver <3
Så småning om kommer en dag då Du känner att du har slappnat av, om än bara en liten stund...
Vad gäller att umgås med folk, så finns nog Dina/Era vänner där, NÄR Du känner att det finns kraft, ork och vilja till det. De som är Dina vänner vet hur Du/Ni har det!!!
Funderar över Didricq, är han så gammal att han flyttar hemifrån, (skola, jobb eller nåt)? Har hela tiden fått för mig att han var en liten kille på sex-sju år....
Kramar om Dig!
Susanne.
Didricq är 8 år. Pappan vill att han ska bo där o Didricq vill bo hos pappa.. kommer inte att hindra det .. men det gör likförbannat ont!!!
O som vanligt har du rätt i allt du skriver
KRAMAR om dig min vän
Klart det gör ont!! Starkt av Dig!! Ditt resonemang är allt annat än egoistiskt!
KRAMEN igen
Susanne
Skicka en kommentar